MILJÖ: Myter om kors miljöpåverkan

Påstående: ”Den svenska köttproduktionen måste minskas” 

Ett påstående som ofta förs fram är att den svenska köttproduktionen måste minskas eftersom den svenska kossan är en miljömarodör av sällan skådat slag.

”Under hela 1800-talet och fram till 1940-talet ökade antalet nötkreatur i Sverige. Därefter har den sjunkit dramatiskt. 1944 fanns det cirka 3 miljoner nötkreatur i landet och idag återstår endast drygt hälften – cirka 1 600 000 kor.” Källa: Statens Jordbruksverk.

”Den enda produktionsgren inom jordbruket som expanderat kraftigt under denna tid är odlingen av spannmål! Vi bör därför kritiskt granska miljö- och klimatideologernas argument.” http://migrated.ifokus.se/uploads/974/974654ebd3decdb07e9221a3441d0cb1/6st-texter-om-miljopaverkan.pdf

Människor har aldrig under historien ätit så mycket spannmål som vi gör nu! Aldrig så mycket socker! Aldrig så mycket salt! Aldrig så mycket importerad frukt (10% av fruktvikten är socker, resten vatten)! Aldrig som mycket färgämnen och konserveringsmedel (läs E-nummer)… och aldrig så mycket transfetter (bildas vid industriell delvis härdning av fetter och oljor). Under 1900-talet har tillförts mycket skräp i vår mat, vilket har gjort maten billigare och människor sjukare och fetare!

Påstående: Kors fisande är ett stort miljöhot!

Här finns en bra och genomtänkt förklaring: 

http://matochjordbruksnatverket.wordpress.com/…/om…/ 

Läs även kommentarerna under inlägget!

”I propagandan mot köttätande ingår ofta en varning för att idisslarna rapar metan och därmed bidrar till växthuseffekten. Men två tyska forskare har nyligen visat att även VÄXTER producerar metan både när de lever och när de bryts ner.”  http://www.svd.se/opinion/propaganda-mot-kottatande_1274411.svd

”Kött från naturbetande djur är BÄTTRE för klimatet än kött från konventionellt uppfödda. Ny forskning visar att betesmarker binder oväntat mycket kol. Enligt en svensk analys kan klimatpåverkan av svensk mjölk och nötkött därmed skrivas ned med 20 till 40 procent.”

”Bara den svenska mjölken orsakar varje år utsläpp som motsvarar 3 miljoner ton koldioxid medan produktionen av nötkött orsakar utsläpp på 2 miljoner ton. Nu visar en rapport från forskare i åtta EU-länder att de siffrorna kan behöva skrivas NED med 1-2 miljoner ton koldioxid.” Studien är publicerad i tidskriften Agriculture Ecosystems and environment och refereras i tidningen Land Lantbruk. Med en ökad satsning på naturbete skulle utsläppen kunna sänkas ytterligare.”  http://www.svd.se/nyheter/inrikes/ovantat-stora-mangder-kol-binds-i-naturbetesmark_1632583.svd

”Under 1900-talet ökade atmosfärens metanhalt. Det var en direkt följd av att koldioxidhalten ökade på grund av ett massivt frigörande av den koldioxid som lagrats i kol och olja under miljontals år. Kornas rapande hade naturligtvis ingen betydelse i det stora hela.” Citat: Lars Wilsson, Biolog och författare, Hällekis  http://www.larswilsson.se/atmerkott.pdf

Så vare sig du äter växter själv, låter växterna stå kvar eller låter korna äta växter – så produceras metangas!  Så ät kött från gräsbetande lamm och nöt, vildfångad fisk, kyckling som fötts upp genom att de fått picka gräs, mask och skalbaggar, ägg från på riktigt frigående höns, säsongens biodynamiskt odlade grönsaker och om det finns närproducerad, giftfri frukt, utan dåligt samvete.

Påstående: Vi kan inte fortsätta äta kött på de fattiga ländernas bekostnad

Det är inte heller helt korrekt att vi inte kan unna oss att äta kött p g a jordens fattiga befolkning:

”Köttätandet ökar kraftigt i världen och det kan gynna fattiga bönder som med köttets hjälp kan lyfta sig ur fattigdom.” Det säger Ulf Magnusson, veterinär och professor på fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap på Lantbruksuniversitet, SLU. Han har under många år arbetat med den växande animalieproduktionen i flera utvecklingsländer.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=2301781

Påstående: Naturvårdsverket, Svenska Naturskyddsföreningen och Livsmedelsverket uppmanar oss att äta mindre kött

Nja, riktigt så enkelt är det inte. Å ena sidan ja, fast å andra sidan nej… Läs nedanstående citat kopierade från de tre organisationernas webbsidor den 2012-01-21

Svenska naturskyddsföreningen skriver: ”Att föda upp djur kräver mer energi än att odla spannmål, grönsaker eller frukt. Men det är inte djuren i sig som är problemet, utan hur och var de föds upp. Istället för att föda upp djuren på gräs eller restprodukter blir 50 procent av den spannmål som odlas i Sverige djurfoder. På hela 70 procent av den svenska åker arealen odlas foder. I odlingen används nästan alltid konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel som minskar antalet vilda växter- och djur. Det vill säga den biologiska mångfalden minskar och naturens sårbarhet ökar. Ekologisk odling och djur som betar i hagmarker, som lamm och nöt, ökar den biologiska mångfalden. Detta gör naturen mindre sårbar och bättre rustad för klimatförändringar.”

http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Broschyrer/broschyr_jordbruk_kott.pdf

Naturvårdsverket slår fast att: ”Det föreligger betydande miljömässiga skillnader mellan olika slags svenskt kött beroende på produktionsteknik och var i landet det producerats. Så tillexempel är nötkött producerat på naturbetesmark i en skogsbygd bättre med hänsyn till biologisk mångfald och landskap än gödtjurskött producerat inomhus i en slättbygd. Extensiv vallbaserad nötköttsproduktion är också, till skillnad från mera kraftfoderbaserad nötköttsproduktion, oberoende av kemiska växtskyddsmedel.”

”Brasilianskt nötkött kan vara mycket bra ur miljösynpunkt om djuren är uppfödda på en gård med god markvård och stor andel av arealen avsatt som orörd natur. Däremot är det förknippat med stor negativ miljöpåverkan om det är producerat på ett icke hållbart sätt efter skövlad regnskog.”

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6456-3.pdf

Livsmedelsverket skriver: ”När det gäller betande nötkreatur och får påverkar typen av betesmarker utsläppen av växthusgaser. Betesmarker och andra välskötta gräsmarker som sällan plöjs binder kol under lång tid och kan därför utgöra så kallade kolsänkor, som minskar utsläppen av växthusgaser. ”

”I ett varierat odlingslandskap behöver betesmarkerna hållas öppna, för att variationen i landskapet och den biologiska mångfalden ska bevaras. Nötkreatur och får som betar ute bidrar då till ett rikt odlingslandskap – öppna landskap – vilket är en förutsättning för ett rikt växt- och djurliv. Det gäller särskilt djur som betar på naturbetesmarker. Men köttproduktion kan också vara negativ för växt- och djurlivet, till exempel om stora områden skog huggs ner för att bereda plats för djur och foderodling.”

”Gris och kyckling bidrar inte nämnvärt till ett varierat odlingslandskap eller växt- och djurlivet.” (Miljömål: Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv)

http://www.slv.se/sv/grupp3/Pressrum/Nyheter/Kommentarer/Klarlaggande-om-Livsmedelsverkets-kostrad/

Borde man inte i stället uppmana oss att äta MER kött som producerats på ett NATURLIGT SÄTT? Nötkreatur som äter grönfoder producerar ett kött som har hög halt av nyttigt fett, av vitaminer och mineraler. Det är ett koncentrat av all den näring vi behöver.

Ekologisk produktion av grönbeteskött för en lokal marknad förbrukar ingen olja för produktion av kraftfoder, konstgödsel, bekämpningsmedel och oljeförbrukningen i jordbruksarbete och transporter minimeras.

FAKTA

ATT ÄTA NATURBETESKÖTT ÄR DET MEST MILJÖVÄNLIGA!

Citat Världsnaturfonden: ”NATURBETESKÖTT – BRA FÖR NATUREN, MILJÖN OCH KLIMATET – Biologisk mångfald: Betesdjuren håller landskapet öppet med en rik biologisk mångfald av växter, fåglar, insekter och andra småkryp. Många av de arter som hör hemma i naturbetesmarkerna är rödlistade (ca 500 enligt Artdatabanken). Det innebär att deras framtid är osäker eller hotad. Djurens bete, tramp och spillning är viktiga förutsättningar för artrikedomen i naturbetesmarkerna.

Energisnålt: Att äta naturbeteskött är ett bra sätt att spara energi! Det går åt mindre energi att producera naturbeteskött än annat nötkött. Att producera kött med hjälp av kraftfoder, vilket är det vanliga sättet numera, kräver 5–8 gånger mer energi. För 1 kg naturbeteskött går det inte åt mer energi än att odla 1 kg bönor.

Minskat näringsläckage: Naturbeten och andra gräsmarker läcker mindre näring (fosfor och kväve) än åkermark till vattendrag, sjöar och hav. Naturbetesmarkerna tillförs ingen gödsel förutom vad djuren själva släpper ifrån sig. Genom att låta djuren gå och beta i naturbetesmarker och på permanenta vallar, i stället för att stå inne och äta kraftfoder, kan övergödningen till haven minskas.

Växthuseffekten minskar: All boskapsuppfödning innebär utsläpp av metangas som bidrar till växthuseffekten. Ny forskning tyder på att utsläppen kompenseras i betade gräsmarker. Genom upptag av koldioxid i växterna och lagring av kol i marken blir nettoeffekten ändå positiv i naturbetesmarkerna och växthuseffekten minskar. Permanenta gräsmarker som inte plöjs har visat sig ha kolsänkeförmåga i paritet med skogsmarkerna.” 

Citat: Rädda klimatet: Ät mer kött och drick mer mjölk!

 ”Vi kanske inte tänker på det med dagens välfyllda livsmedelsbutiker, men Sverige är fortfarande ett kargt land med kort odlingssäsong, med undantag av några öar av slättbygder. Men en sak växer dock riktigt bra här: gräs. Det här är ett land gjort för kor, får och andra idisslare.” Citat: Forskning & Framsteg, mars 2012

Citat Kostdemokrati: ”Men avsikten med ”Köttfri Måndag” är att få folk att äta mindre kött. Helst vill man få alla att äta vegankost. Det är långsiktigt ohållbart. Då  djurhållningen minimeras binder man  jordbruksproduktionen vid konstgödsel och olja. Nät oljan och fosforn i konstgödseln sinar (vilket redan varnas för) står man inför en svältkatastrof, eftersom alternativet med naturgödsel försvunnit med djuren.”

VEM VILL EGENTLIGEN HA GENMANIPULERAD FÖDA?

Citat Frank Nilsson”GMO medför, förutom risker för hela ekologiska system och dessutom vår hälsa, en kraftig ökning av giftspridningen och ständigt nya gifter allteftersom ogräsen utvecklar resistens. De multinationella , industriella GMO-baserade storföretagen, med Monsanto i täten, plågar just nu Tredje Världen med detta elände!
SLU har utvecklat ett organisatoriskt samarbete med Monsanto.
Vi är skyldiga framtida generationer att hålla Sverige GMO-fritt!”

Citat Frank Nilsson”Svenska forskare vid SLU (Sveriges Lanbruksuniversitet) sprider naiva myter om GMO-grödors förträfflighet. I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet 2012-03-23, målar de upp en bild av hur genmanipulerade grödor ska rädda världen från svält och särskilt gynnsamt skulle det vara för länder i den fattigaste delen av världen, menar de. Artikeln innehåller inte minsta farhåga för riskerna med att sprida gener som förts över mellan olka arter, där t.ex. växtgener förts över till djur (eller tvärtom). Inte heller finns i artikeln en stavelse kring den verkliga utvecklingen på GMO-området, som leds av kemikalieföretag som Monsanto och Du Pont. Monsanto har tagit fram GMO-grödor resistenta mot företagets växtgift Roundup. Giftet dödar inte bara ogräs, utan också en mängd maskar och mikroorganismer och gör jorden steril och odlingen blir helt beroende av tillförsel av stora mängder konstgödsel.” 

En svensk kvinna, Elisabeth Avendaño, bosatt i Argentina i 40 år, driver en gård på Pampas med 320 SRB kor (Svensk Rödbrokig Boskap) och 20 fjällkor, tillsammans med sin son. Hon oroar sig för i utvecklingen av jordbruket i Argentina, med sina monokulturer, djurfabriker, genmanipulerad gröda och kemikalieberoendet. Artikeln nedan är ursprungligen skriven på spanska och har publicerats i Argentina. Margareta Lundström har översatt den till svenska.

INSPIRATIONSKÄLLOR TILL MIN UPPFÖDNING:

Inspirationskälla 1: Polyface Farm Citat Frank Nilsson: ”Baljväxter innehåller lektiner som orsakar autoimmuna sjukdomar…”

”…Bönderna odlade tidigare ärtväxter som vad de kallade ”grönfoder”, just för deras kvävesamlande förmåga. När de skördades blev de utmärkt föda till kreaturen. De var ju nämligen växtätare. Visst kan man äta en del baljväxter om de hanteras på rätt sätt (Min Charlottes anm: vid vid tilllagning så ska man alltid koka upp bönorna och sedan slå bort vattnet, fylla på nytt vatten och sedan koka färdigt), men mycket av den kunskapen saknas bland befolkningen numera. … Inga fält av baljväxter når upp till den mängd mat som produceras per ytenhet på Polyface Farm och heller inte lika miljövänligt. Den mat som produceras på Polyface Farm är dessutom artegen för människan.”

Citat Calle von Essen: ”För att sammanfatta, HIGM och Polyface modellen ökar markens produktivitet och förmåga att behålla näringsämnen i kretsloppet. Eftersom marken är ständigt beväxt med en relativt tjock vegetation skyddas också marken från erosion. Den snabba rotation med olika djur kombinerat med långa återhämtningsperioden minskar sjukdoms- och parasittrycket i systemet vilket minskar behovet av bekämpning. Den här formen av bete gynnar bra betesväxter men missgynnar många ogräs. Finns det nackdelar med systemet? Förflyttningen av kor och höns kräver större arbetsinsats men det ska vägas mot de relativt mindre investeringarna jämfört med konventionell drift, inte minst för hönsen. Kötthönsproduktionen är starkt säsongsberoende då det bara genomförs under sommarhalvåret.” Lär er mer om Polyface på: http://www.youtube.com/watch?v=sYWYU5V8JOo&feature=channel http://www.youtube.com/watch?v=yfw2ybbRTYs&feature=channel http://www.youtube.com/watch?v=FrxmgR-vYms&feature=channel

Fler intressanta länkar:

Holistic management http://www.holisticmanagement.org/

http://www.carbonlink.com.au/farmers/cells/index.htm

www.ext.colostate.edu/sam/pasture.html

http://newfarm.rodaleinstitute.org/features/2006/0606/grazingtall/colli